Stockholms parker har länge varit en viktig del av stadens gröna lungor, men de räcker inte längre till för att möta behovet av friluftsliv och avkoppling. För att kunna ge stadens invånare tillgång till miljöer där de kan uppleva stillhet och naturens skönhet måste vi satsa på våra naturreservat. Därför är det glädjande att regeringen avsätter medel för detta.
Stockholmsregionen växer. År 2060 beräknas invånarantalet uppgå till drygt 3,3 miljoner. Gröna områden och natur kommer fortsatt att vara avgörande för invånarnas välbefinnande.
Några av Stockholms mest betydelsefulla gröna områden är våra naturreservat. Långängen-Elfviks, Sticklinge och Kappsta naturreservat (för att nämna några) erbjuder möjligheten att uppleva orörd natur.
Regeringens nyliga satsning, där 100 miljoner kronor extra årligen avsätts för friluftsliv och naturreservat, är mycket positiv. Dessa medel gör det möjligt att göra våra naturområden mer tillgängliga för allmänheten. Satsningen kan också främja arbetet med att skydda biologisk mångfald och hantera klimatförändringar.
Regeringen vill även främja utövandet av friluftsliv, inte minst för dem som i dag deltar i låg utsträckning. Att exempelvis öka äldre personers delaktighet i friluftslivet är en viktig åtgärd för att främja hälsa och gemenskap. Regeringen avsätter därför 7 miljoner kronor per år 2025–2027 till friluftsorganisationer för att genomföra friluftsverksamhet för äldre.
Naturreservaten är en långsiktig investering i både folkhälsa och miljö. Stockholms stad har redan tagit initiativ, såsom "Guide till tystnaden", som hjälper invånarna att hitta platser för lugn och återhämtning. Kristdemokraterna vill nu se fler liknande initiativ.
Carl-Johan Schiller (KD), regionråd, Region Stockholm
Erica Magnergård (KD), gruppledare Lidingö