Rekryteringen av ungdomar till kriminella gäng sker på grund av flera samverkande faktorer och kräver insatser från både nationell och lokal nivå. Brå har identifierat två centrala strategier för att förebygga denna rekrytering: att reducera de kriminella nätverkens kapacitet och att minska barn och ungdomars utsatthet. I en intervju med Lidingö kommuns lärande- och kulturförvaltning diskuterade vi ungdomsgårdarnas roll i att erbjuda ungdomar en trygg och meningsfull miljö, där de kan känna samhörighet och stärka sin koppling till samhället redan i unga år. För många är ungdomsgården, utöver familjen och skolan, en plats där de får stöd och gemenskap.
Ungdomsverksamheten jobbar för att skapa en trygg och meningsfull fritid genom att involvera ungdomarna och ge dem möjlighet att själva få ansvar och börja tänka på nya, egna idéer. Ungdomsverksamheten bygger på frivillighet och låga trösklar, där ungdomar kan delta utan höga krav på regelbundenhet eller kostnader. Lidingö har nyligen börjat med idrottsaktiviteter för unga på lördagar som är gratis och helt frivilliga och med låga trösklar.
-Man får ingen utskällning om man inte kommer varje gång. Tanken är att unga ska få komma och delta utan en underliggande press på att de måste vara där. Men också ge ungdomar en chans att testa nya saker i de senare tonåren, säger Ronnie Gustafsson som samordnar ungdomsverksamheten på Lidingö.
Ungdomsgårdarna ger ungdomar en möjlighet att hitta egna intressen som gör dem aktiva på deras fritid. För många unga kan ungdomsgårdarna erbjuda saker som de unga får uppleva för första gången, som skapar en speciell känsla för de unga och en möjlighet för dem att känna sig som en del av samhället. Det kan vara sport men också inom kultur, musik, spel, företagande eller helt andra idéer. Sedan kan det vara svårt för ungdomsgårdarna att nå ut till alla unga på Lidingö. Det är inte alla som vet hur mycket resurser som ungdomsgårdarna kan erbjuda.
– Det är väldigt viktigt för oss med en kontinuitet, att personalen är heltidsanställda och är utbildade. Detta gör att vi kan skapa relationer med dem unga och de unga får en trygghet hos oss, säger Pepe Herrera, ungdomscoach.
När ungdomar får känna sig involverade i något de tycker är kul, i en sport, i ett konstprojekt, i en tävling, eller i något annat projekt, så känner de sig direkt mer som en del av samhället och mindre känner de sig som en del av utanförskapet.
– Vi arbetar även nära tillsammans med fältkuratorer, socialtjänsten, kommunpolisen och skolornas kuratorer. Detta är nödvändigt för att kunna stödja unga och bidra till att problem kan motverkas tidigt, säger Ronnie Gustafsson.
Ungdomar under 18 år är inte tillåtna att rösta, men de är fortfarande människor och en del av samhället. Därför jobbar ungdomsgårdarna tidigt med att de unga ska få känna sig tillhöriga i samhället och inte känna sig utsatta.
– Alla människor har olika egenskaper, vi vill hitta ungdomars bra egenskaper och göra dem ännu bättre. Vi vill finnas som ett stöd, en trygg plats och en möjlighet för alla ungdomar, säger Pepe Herrera.