Utsikt mot bron och Ropsten. Foto: Anders Ulfvarson
Bara du som prenumererar får:
• Över 5000 artiklar i arkivet
• Alla reportage
• Alla tester (kräftor, semlor, restauranger)
• Bildrebusjakten 1 gång/månad
• Dryckesguiden 1 gång/månad
• Bopriser 1 gång/månad
• Nyhetsbrev 1 gång/månad
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning
med oberoende journalistik
Läs denna artikel gratis!
... och du får 5000 andra artiklar också!
... och du får 5000 andra artiklar också!
Prenumerera från
29 kr/månad
29 kr/månad
Första månaden gratis!
Ingen bidningstid
Klicka här
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
En månad i taget
29 kr/månad
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
Årsprenumeration
295 kr/år
(24:50/månad)
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
En dag
49 kr/dag
Engångsbetalning (kort eller Swish)
För Lidingö Vänner
Anders Ulfvarson, prof.em.
Anders Ulfvarson, prof.em.
Lidingö är som bekant Sveriges femte tätast bebyggda kommun. Jag tror det definitivt att det är i kommuninvånarnas intresse att det byggs lite. Solna är ett avskräckande exempel där man byggt bort nästan all natur.
Ska Lidingö bygga så övertäck ”hålet” vid infarten.
Den främsta anledningen till att det idag fungerar utmärkt att pendla från och till Lidingö är att det inte bor fler personer på ön. Om antalet bostäder ökar och uppnår en kritisk gräns uppstår köer till och från ön som då löper en uppenbar risk att bli en pensionärsstad för de som inte behöver ta sig till jobbet.
Någon gång måste antalet bostäder på ön av naturliga skäl sluta öka. Det kan vara nu, om 10 år eller om 100. Jag tycker att det bör vara nu.
Återigen blir jag sorgsen när jag läser om Lidingös framtid. Den pinsamt själviska och konservativa hållningen i Stockholmsområdets utveckling.
5% fler bostäder ska byggas. Eftersom endast 10 st blev färdiga 2018 blir det då 10 1/2 bostäder 2019? Eller ska vi räkna AGA-tornets svindyra lägenheter som nästan ingen har råd med som ett storartat tillskott?
En jämförelse med Landskrona som har nästan lika många invånare som vi kan vara intressant.
De har en polisstation som är öppen varje dag mellan 8.30-15+en dag till 18.00. Ett skattekontor öppet dagligen 9-17. Ett lasarett, en arbetsförmedling, en stor konsthall med fina utställningar, ett stort bibliotek i 2 våningar, ambitiösa kultuprogram m.m.
Arbetslösheten är 8% mot 5% här. Skatten 31,42 mot 30,57 på ön. Landskrona har 16.500 invandrade mot våra 8.500. Där byggdes 292 lägenheter förra året. Medianåldern är densamma som här, men inkomsterna per arbetande 32.000:- mot Lidingös 61.000:- vilket ger betydligt högre skatteintäkter här.
Hur sköts egentligen Lidingös ekonomi eftersom vi snyltar på Stockholm och Täby med Polis, akutvård osv?
Tiggeriförbud, inget bostadsbyggande, ett kommande jättestort centrum på de av kommunen sålda fastigheternas mark (när alla gallerior går uselt ). Lidigöhem sålt, biblioteket flyttat, inga besked om Högsätra, Rudboda eller Centrum. Utan fler bostäder blir vi en pesionärskommun.
Ska vi vara tacksamma över att bo i denna lilla ”skärgårdsidyll”. Eller är det fler än jag som skäms?