De boende utmed Gåshagavägen parallellt med Gåshagaleden fick efter drygt 40 år ett bullerplank. När Gåshagaleden byggdes 1980 projekterade Lidingö stad för ett bullerplank, men planket kom inte upp förrän 2024. Under tiden provades bland annat så kallad ”tyst asfalt” (en gummibaserad asfalt) som visserligen var effektiv, men visade det sig vara för dyr.
Så planket byggdes till slut, men de boende är inte nöjda. Det störande trafikbullret från biltrafiken på Gåshagaleden är på många håll värre nu när planket kommit upp.
– Planket har två allvarliga fel: det är för lågt och det absorberar inte trafikbullret, säger Jonas Persson, som är en av de boende som störs av ljudet.
Det har visat sig att planket är gjort av plast med en luftspalt som inte är fyllt med något ljudabsorberande material, vilket det ska vara för att kunna ”svälja” oljudet. Planket reflekterar nu trafikbullret men med fyllning blir det absorberande. Planket är två meter högt, men det borde vara minst 2,5 meter högt.
– Trafikjudet från bilarna och framför allt lastbilarna reflekteras mot planket och sedan mot sluttningen söder om vägen. Därför går trafikbullret tillbaka över planket, berättar Jonas. Detta kallas för ”Canyon-effekt” efter det engelska ordet canyon, det vill säga en dalgång där ljudet sprider sig.
Lidingö stad har låtit göra ljudmätningar före och efter att planket sattes upp och resultaten är inte något att skryta med. I bästa fall har ljudnivån gått ned med en decibel i genomsnitt, men de maximala värdena för bullret ökat med 8 dB i genomsnitt. Decibel-skalan är logaritmisk, så en ökning med 3 dB uppfattas av örat som en fördubbling av ljudnivån.
Flera av husen utmed Gåshagaleden ligger i en sluttning, så kallad souterräng. Mätpunkterna har gjorts i markplan, men ljudnivåerna är betydligt högre en eller två trappor upp, där den verkliga bostadsytan är, vilket också gör att resultaten blir missvisande.
– En annan sak är att planket är för kort, säger Jonas. Det saknas 50 meter på västra sidan, vid viadukten ner mot Breviksbadet.
– De boende är mycket besvikna på hur detta har blivit. Det är ett kolossalt slöseri med skattebetalarnas pengar. Lidingö stad har byggt ett dyrt bullerplank som är helt verkningslöst. I den delen där jag bor hade det varit bättre om det inte varit något plank alls, säger Jonas. Trafikbuller är också sådant som sänker värdet på fastigheten.
Lidingö stad menar att beställningen av bullerskärmar har skett i enlighet med hur anbudsförfrågan var utformad. De hävdar att det inte är fel på höjden eller materialet i planket. Lidingö stad erkänner att bullerplanket kunde varit högre på vissa ställen, men att man föredrar att höjden är lika över hela sträckan av estetiska skäl.
Det företag som staden anlitat för att göra bullermätningarna (Bjerking) menar att eventuella bullertoppar kan komma från soptunnelock eller bildörrar som stängs. Det kan dock inte påvisas, så Bjerking fick erkänna det bara var gissningar och att det kunde också vara trafikbuller. Oavsett vilket rekommenderar Bjerking att de boende ska anlägga utomhusplatser bakom sina hus, så att husen skyddar från bullret. Men det finns inget som säger vem som ska stå för den kostnaden. På vissa tomter kommer det behövas bygga stödmurar och fällas träd för att få till en uteplats. Det är i många fall omöjligt, eller olämpligt.
– Gör om – gör rätt, säger Jonas Persson. Sedan Gåshagaleden byggdes har trafiken ökat betydligt, så nu gäller nya förutsättningar. Sätt upp ett riktigt bullerabsorberande träplank i ordentlig höjd (2,5–3 m) i stället. Ett sådant plank minskar bullret med 15–24 dB.
Politikerna, våra folkvalda, har tydligen slutat att lyssna på dem som valt dem, medborgarna, de boende, eftersom Tekniska nämnden inte svarat på ett yttrande i bullerfrågan från den lokala villaföreningen i samverkan med berörda boenden. I stället ber man tjänstemännen ordna ett möte med de boende, där man intensivt försvarar de felaktiga ”plastskivorna” trots expertbevis på att de inte är avsedda att stoppa buller, vilket också visas av stadens mätningar. Är det inte dags att politikerna funderar över sin roll: Att lyssna på medborgarna och ge god service i stället för att motarbeta dem och försvara fel som bör åtgärdas. När det gäller bullerbekämpningen har staden motarbetat medborgarna i snart 50 år. Hur länge till tänker man fortsätta? Kanske något att ta upp i nästa års val?
Killinge Gåshaga villaförening, Alf Lundberg
Detta projekt är en ny skandal likt projektet med snabbcykelbanan på N Kungsvägen. Konsekvensen är miljontals kronor av invånarnas skattepengar i sjön då planket måste rivas och bygga nytt. Planket försvaras därför med näbbar och klor. Men också för att det är val nästa år.