Kolkajen byggs ut och botten muddras

I arbetet med området Kolkajen behöver havsbotten muddras, något som väcker oro hos miljömedvetna Lidingöbor – en oro som Stockholms Stad avfärdar.
– Hälsa och miljö är högsta prioritet. Vi lägger mycket energi på att säkerställa att varken människor eller djur påverkas negativt, säger Staffan Lorentz, projektchef på Exploateringskontoret i Stockholm stad.
I en kommande artikel kommer vi behandla vilka konsekvenser dumpningen av muddringsmassorna kommer att föra med sig.

Bostäder, förskolor, lokaler och ett allmänt bad är bara några exempel på vad den nordöstra delen av Norra Djurgårdsstaden ska erbjuda. Området längs Lilla Värtans vatten kallas Kolkajen och planeras stå färdigt i början på 2030-talet. Här ska Gasverket möta vattnet samtidigt som en halvö kommer att erbjuda lägenheter med vattennära läge. Projektet genomgår just nu markreningsåtgärder på land, där rester från Gasverkets produktionsytor behöver renas från miljögifter.

– Det finns en mängd olika rester från produktionen som vi behöver lokalisera och sanera om det behövs. Riskerna att någon ska exponeras för gifterna nu är egentligen inte så stora men det är en säkerhetsåtgärd vi gör, säger Staffan Lorentz, projektchef på Exploateringskontoret, Stockholms stad.

Men för att kunna bygga den lilla halvön mot vattnet behöver havsbotten muddras, och muddermassor dumpas. En havsbotten som även den utsatts för Gasverkets produktioner och de gifter som släppts ut i samband med det. Just nu pågår en samrådsperiod där eventuella konsekvenser av muddring och dumpning av muddermassor lyfts. Perioden avslutas i februari och ansökan om muddring kommer därefter att skickas in till Mark- och miljödomstolen.

– Bottnen består av sediment och farligt material som vi behöver hantera försiktigt och vi är just nu inne i en samrådsperiod där olika intressen får komma till tals innan vi skickar in ansökan till Mark- och miljödomstolen. Sedan kan det vara så att de har synpunkter som gör att vi behöver göra ytterligare justeringar innan vi kan påbörja muddringen, säger Staffan Lorentz.

Men för Lidingöborna finns en oro för att muddringen ska påverka både miljön och det numera godkända bad- och dricksvattnet negativt. En obefogad oro, menar man från Exploateringskontorets sida.

– Hälsa och miljö är högsta prioritet. Vi lägger mycket energi på att säkerställa att varken människor eller djur påverkas negativt, säger Staffan Lorentz.

Bottensedimentet kommer enligt Stockholms stad att klassificeras, där det farligaste sedimentet i klass 5 kommer att frysmuddras bort och sedan hanteras och dumpas varsamt på land. Var övriga muddermassor ska dumpas står ännu inte klart, utan kommer att fastställas i ett senare skede. Exploateringskontoret har föreslagit fyra platser i olika vatten, intill Lidingö i Askrikefjärden (dumpningsplats 1), Ekoknölen (dumpningsplats 2), Kanholmsfjärden (dumpningsplats 3) och Almagrundet (dumpningsplats 4).
.

I nästa artikel kommer vi att skriva om dumpningen och vilka konsekvenser det kan föra med sig.

Metodbeskrivning
Frysmuddring innebär att sedimenten fryses i block som sedan lyfts upp med en kran. På grund av höga kostnader är tekniken aktuell främst när sedimentet är kraftigt förorenat av till exempel industriella utsläpp. Tekniken har till exempel använts framgångsrikt av Stockholms Hamnar.