Lilla Lidingöbron spricker!

Foto: Roger Idh
Lilla Lidingöbron23 oktober 2024 kl 03.355
Bara du som prenumererar får:
• Över 5000 artiklar i arkivet
• Alla reportage
• Alla tester (kräftor, semlor, restauranger)
• Bildrebusjakten 1 gång/månad
• Dryckesguiden 1 gång/månad
• Bopriser 1 gång/månad
• Nyhetsbrev 1 gång/månad
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
Läs denna artikel gratis!
... och du får 5000 andra artiklar också!
Prenumerera från
29 kr/månad
Första månaden gratis!
Ingen bidningstid
Klicka här
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
En månad i taget
29 kr/månad
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
Årsprenumeration
295 kr/år
(24:50/månad)
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
En dag
49 kr/dag
Engångsbetalning (kort eller Swish)
Har du redan ett konto?

Kommentarer

  1. Krympsprickor i betong kommer inte ”krympa ihop”! Sprickorna kommer medföra att vatten kommer in och spränger sönder betongen.
    Kommer bli många problem med tiden och har svårt att tro att det finns lämplig metod att åtgärda detta.
    Varför blir det sprickor?
    En för tunn betongkaka som kanske är dåligt armerad, dålig betong eller bristfälligt utfört jobb.
    Dessvärre tror jag det är felaktigt projekterat av den som ansvarat för handlingen. Hade man valt att asfaltera lika cykelbanan hade man troligtvis inte haft några problem.

  2. En ytterligare faktor kan vara att rälsen är dåligt lagd vid Brotorget vilket skapar vibrationer och ett olidligt öväsen!

  3. Jag kan inte uttala mig om rälsen och dess vibrationer som bör uppstå om de låter som jag läst mig till, och om dessa vibrationer (som borde elimineras med de dämpkuddar som bör ha monterats?) kan skada betongen. Inte helt omöjligt faktiskt, men redan?

    MEN

    När denna typ av skada sker på ytskiktet så bör det innebära att ”betongen brunnit” (brunnit = härdat / torkat om förenklar förklaringen en del) i fel ordning. Normalt sett vill man betongen skall brinna från insidan och ut, dvs härda kärnan först och sedan utåt mot ytskiktet. Men det kan vara så enkelt att betongen härdat på ytskiktet först, och sedan halvdant i kärnan – dvs det spricker och/eller ”lövar av sig” ett eller flera lager. Det är i så fall entreprenörens ansvar – den som projekterat och upphandlat har inte lagt betongen om jag säger så, utan detta är i så fall handhavandefel av de som gjutit betongen. Och i det läget, det är helt klart reparerbart, så måste man vänta ut allt som härdat fel så att säga, och sedan fixa till det. Men har sprickan uppstått så kommer den inte försvinna – det är inte fysikaliskt möjligt med tanke på val av konstruktion. Har någon någonsin hört talas om att sprickor i stål svetsat sig samman helt magiskt? Nu är detta förvisso inte stål utan betong, men när betong har härdat – som är fallet här – så kommer det inte magiskt smälta samman med annan betong, det är helt enkelt inte möjligt rent fysiskt.

    Vad gäller betong vs asfalt så skulle jag föredra asfalt också, det är mera flexibelt och anpassar sig bättre i vårat omväxlande klimat, dvs hård kyla som lätt kan bli -35 en riktig ”vargavinter” eller +35 en het sommardag. 70 Graders skillnad ger rätt stora fysiska omväxlingar, och allt blir beroende till hur materialet tillåts krympa/växa med temperaturförändringen….

    1. Å hej å hå vad oljudet är illa när Lidingötågen svänger på bron!

      Jag brukar använda min noice canceling hörlurar när jag åker buss/båt/tåg/osv – alltid ett j*kla tjattrande och jag gillar att lyssna på min egna musik helt enkelt.

      Men då flera skrivit om detta oljud som uppstår när Lidingötågen tar kurvan mellan Lidingö och nya lilla Lidingöbron, så tänkte jag idag skall jag lyssna. Och det är verkligen illa.

      Det är troligen så att det är själva hjulen som tvingas i sidled på själva rälsen. Exakt varför det sker kan jag inte riktigt svara på, jag har ingen erfarenhet av spårvägstrafik och hur man konstruerar svängar där metall mot metall skall skapa en radie. Men jag kan helt klart se utmaningar med en t.ex. för snäv kurvradie, eller om spårparet så att säga lutar i fel riktning osv. Men hur man än ser på det, så tror jag man kan säga att det är felkonstruerat – för detta borde ju inte uppstå, för i så fall hade ex. tunnelbanan aldrig kunnat svänga på spåren, och som alla vet, så svänger tunnelbanan både här och där….

      Men en tvär kurva, kanske lite feldoserad, och inte optimalt avstånd mellan spåren – jag inser att det kommer skapa utmaningar både från vibrationssynvinkel men framförallt oljud och inga dämpkuddar i världen kommer lösa detta.

  4. detta är för jäkligt att Jan inte kunde förutspått detta!! Han borde se till att passa sin lilla gump.

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *