Lidingö satsar på skolbarnen. På många håll i Sverige tvingas man istället spara. När Stockholms stad nyligen presenterade sin budget för nästa år blev de ansvariga politikerna tvungna att konstatera att ”det blir tufft”. Det rödgröna styret höjer skatten - men kan ändå inte ens kompensera skolorna för inflationen. Skolpengen i Stockholm räknas upp med bara 1 procent. I praktiken en rejäl nedskärning.
På Lidingö är vi stolta över att ha ordning och reda på intäkter och utgifter. Hög kvalitet i välfärden är inte möjlig utan en välskött ekonomi.
Därför kan Lidingö stad satsa på skolan i budgeten för 2025. På Lidingö räknar vi upp skolpengen i grundskolan med 6,61 procent.
Utbildningsnämnden som helhet har 1,449 miljard kr i budget nästa år.
Pengar är inte allt. Lidingös utbildningsframgångar beror på många faktorer. Men faktum är att öns unga i genomsnitt har bland de bästa resultaten i Sverige. Och vi vill att eleverna ska nå ännu högre.
Vi använder både spjutspetsteknologi och traditionell katederundervisning. Det låter som science fiction, men vi kan numera scanna ögonrörelser för att mäta läsförståelsen och låta artificiell intelligens utvärdera vilka insatser som behövs. På så sätt har vi höjt läsförståelsen för både svaga och starka elever.
En liknande metod introducerar vi nu för matematik. 47 mattelärare har redan gått kurs för att kunna genomföra vår datadrivna utveckling av matematikundervisningen. Att fortbilda pedagoger är viktigt. Lidingö ska ha lärare på högsta nivå. Vi samarbetar med RISE (Research Institute of Sweden) omkring AI som verktyg för lärande.
Samtidigt betonar vi tradition, trygghet och studiero. De gemensamma ordningsreglerna med tillhörande konsekvenstrappa, som vi införde hösten 2023, innebär utöver ett totalt mobilförbud ett förtydligande vad som gäller såväl för att skapa studiero i klassrummet som social trygghet på rasten.
Våra barn ska ha tillgång till Sveriges bästa utbildning och utvecklas maximalt. Det kräver ordning och reda både i klassrummet och i ekonomin.
Lidingö satsar på skolan.
ordförande Utbildningsnämnden
Jim Kenving (LP)
vice ordförande Utbildningsnämnden
Det är inte samma sak men Christinaskolans hyra höjes rejält, med enligt tidnings uppgift, med 5,2 miljoner kronor årligen enligt krav från Fastighetsnämnden. Saken påverkar situationen för eleverna och inte är i samklang med att ”Lidingö satsar på skolbarnen”.
Att den politiska majoriteten säger sig satsa på skolan är ett hån och en lögn. Samtidigt som de höjer skolpengen för grundskolan med 6,61 % höjs hyran med 12,5 %. Politikerna önskar få upp hyrorna på något de kallar en marknadsmässiga nivå vilket slår hårt mot verksamheten. En del av de ökade kostnaderna kompenseras från staden med en höjd skolpeng men det räcker inte för att täcka hela hyreshöjningen och andra fasta kostnader som lärarlöner, skolluncher, IT mm. Då stadens fritidsverksamhet ligger under grundskolerektorerna är det inte svårt att förstå hur prioriteringen kommer att slå då ingen extra peng till fritids annonserats och grundskolan redan går på knäna.
Hersby gymnasium erhåller samma gymnasiepeng som alla gymnasieskolor i Storstockholmsregionen. Kommande år höjs gymnasiepengen med 2,8 %. Lärarlönerna steg enligt avtal med 3,2 % i årets lönerörelse och Lidingö stad höjer även Hersby gymnasiums hyra med 12,5 %. Personalkostnader och hyra är skolans största budgetposter och utgör nära 90 % av den totala budgetramen. Kommande år, som följd av hyreshöjningen, åläggs Hersby gymnasium ett sparkrav på 3 miljoner kronor.
Förskolans uppräkning blir 3 % 2025, men ingen kompensation för höjd hyra är presenterad. Hur ska förskolan kunna uppväga hyreshöjningen samtidigt som barnkullarna sjunker och pengens uppräkning inte står i relation till verksamhetens fasta kostnader? På den nationella listan över utbildad personal i förskolan ligger Lidingö stad långt ner. Stadens uppräkningen av förskolans peng på 3 % lär inte möjliggöra en förbättring.
Den politiska majoritetens primära mål är att sänka kommunalskatten med 50 öre 2025, men istället för att ärligt redovisa sänkningens konsekvenser presenterar man luftslott. Utbildningsnämndens högt uppsatta mål för verksamheten urvattnas då möjligheterna till uppfyllelse inte motsvaras av de tillskjutna medlen. Allt tal om att Lidingö stad satsar på skolan är ett hån och en lögn.
Sveriges Lärare, Lidingö
Tack för viktigt inlägg!
Viktigt att hela bilden förs fram!!! Tack!
Klokt skrivet Sveriges Lärare!
För lärarna och framförallt eleverna på ön blir denna artikel ett slag i ansiktet då man med ena handen ger, men med den andra handen stolt tar bort det dubbla för att smeka väljarna medhårs samtidigt som kvaliteten på öns enda kommunala gymnasieskola (där majoriteten av eleverna är Lidingöbor) tvingas sänkas av besparingskrav.
Väl skrivet Sveriges Lärare. Ett sparkrav på tre miljoner, som i Hersbys fall, är inte en satsning på skolan.
Utbildningsnämnden: det stämmer att pengar inte är allt.
Men för att vi lärare ska kunna erbjuda Sveriges bästa utbildning, behövs det mer, inte mindre pengar. Dessutom behövs det inte bara ordning och reda i våra klassrum utan även i nämndens lokaler.
Sveriges lärares inlägg visar tydligt att ni inte satsar på skolan – ni satsar på att sänka skatten.
Det blir svårt för Lidingös skolor att leverera ”tillgång till Sveriges bästa utbildning och utvecklas maximalt.” med de sparkrav hyreshöjningarna medför.
• En höjning av hyrorna för skolbyggnader innebär ökade kostnader för skolorna, vilket kan påverka deras budget negativt. Pengar som annars kunde ha gått till undervisning, material eller personal måste istället användas för att betala hyra.
• Om hyreshöjningen är ett resultat av att kommunen vill täcka ökade kostnader, som till exempel underhåll eller renoveringar, kan det ändå kännas motsägelsefullt att kalla det en satsning.
• En skattesänkning innebär mindre intäkter för kommunen, vilket kan påverka dess förmåga att finansiera olika verksamheter, inklusive skolan.
• Samtidigt används ofta skattesänkningar som ett sätt att vinna väljarnas stöd, även om det kan leda till nedskärningar på andra håll.
• Om politiker säger att de satsar på skolorna men samtidigt höjer hyrorna, behöver man granska vad de menar med ”satsning”. Är det nya investeringar, eller räknar de omprioriteringar som en satsning?
• Att kalla det en satsning kan uppfattas som missvisande om de faktiska resurserna för skolan i praktiken inte ökar.
Frågor att ställa politikerna:
• Hur kommer höjningen av hyrorna att påverka skolornas budget?
• Hur fördelas resurserna från skattesänkningen? Finns det kompensation för skolorna?
• Vad innebär deras satsning i konkreta termer, och hur kan de samtidigt höja hyror?
Någon kanske undrar hur det känns att läsa denna artikel när man, som lärare på ön, i torsdags fått reda på att skolverksamheten man arbetar på har ett stort sparkrav inför kommande budgetår? Det känns väldigt konstigt och lite surrealistiskt faktiskt. Kafkastämningen breder ut sig och den lilla tjänstepersonen kämpar på. Kommande år med mindre medel tydligen, även om några påstår motsatsen.
Att hävda att man satsar på skolan samtidigt som man i verkligheten fäller krokben på skolverksamheten där exempelvis Hersby Gymnasium åläggs ett sparkrav på 3 miljoner kronor är inget annat än ett hån mot Lidingös lärarkår samt övrig personal på skolorna. Citerar tidigare kommentar: ”Kommande år höjs gymnasiepengen med 2,8 %. Lärarlönerna steg enligt avtal med 3,2 % i årets lönerörelse och Lidingö stad höjer även Hersby gymnasiums hyra med 12,5 %”.
Varför finns detta inlägg från politikerna bakom en betalvägg? Vinns deras uttalande någon annanstans att ta del av?
Alla artiklar på Lidingö Nyheter är gratis att läsa under en vecka. Sedan kan man ta en prenumeration för 29 kr i månaden. Inte mycket för den enskilde, men det betyder mycket för tidningens överlevnad. Denna artikel har dock fått ett uppsving den senaste tiden och många har börjat kommentera den, så jag låser upp den i en vecka till.
Bra skrivet Sveriges lärare. Konstigt att inte nämnden eller någon politiker väljer att kommentera detta.
Som svensklärare på Hersby gymnasium önskar jag att Lidingös politiker följer sitt eget råd och tar hjälp av artificiell intelligens, för att förklara vad svåra ord betyder innan man använder dem i tal och skrift. I det här fallet är det det flertydiga ordet ”satsa” som behöver förstås. AI skriver:
”Ordet satsa kan ha flera betydelser beroende på sammanhanget:
*Att lägga en insats – t.ex. när man satsar pengar i ett spel, en investering eller en affärsidé. Exempel: ”Jag satsade 500 kronor på hästkapplöpningen.”
*Att fokusera på något eller investera tid och energi – när man lägger ner arbete, tid eller ansträngning för att uppnå ett mål. Exempel: ”Hon satsade på att bli läkare och studerade hårt.”
*Att sträva efter något – i betydelsen att försöka uppnå eller arbeta för något specifikt mål. Exempel: ”Vi satsar på att förbättra kundservicen nästa år.”
*I sporter – där det kan referera till att gå in för en risk eller att välja en strategi som kräver mod. Exempel: ”Han satsade på en långpassning, och det gav resultat.”
*Det är ett ganska mångsidigt ord som ofta handlar om att sätta in resurser (pengar, tid eller ansträngning) för att uppnå något.”
Läs gärna den sista meningen två gånger. Att satsa är att ”sätta in resurser” och är således INTE synonymt med att spara.
Håller helt med – bra skrivet av Sveriges lärare ! Det är märkligt och frustrerande att varken nämnden eller politiker bemöter dessa frågor.
Skolans situation är för viktig för att ignoreras.
Det övergår mitt förstånd hur man som ansvarig politiker i skrift kan hävda att det ”satsas” på skolan på Lidingö, och att vår kommun till skillnad från skolorna i Stockholms stad inte måste göra stora besparingar, när fallet de facto är precis det omvända. Som så många har skrivit ovan, måste Hersby gymnasium spara tre miljoner nästa år. Detta är bara den senaste besparingen i en lång rad av besparingar, och tyvärr säkerligen inte den sista.
Skolan får väl en viss summa per elev? Hyran är knappast högre på Lidingö än den för gymnasieskolor i stan. Så vad är problemet? Är skolpengen så pass mycket lägre på Lidingö än den i stan?
Hyrorna är inte samma överallt. Om Stockholms stad försöker införa marknadsbaserade hyror så borde det förstås innebära höjningar i innerstaden. Eller inte. Vi vet att både kontors- och butiksytor stor tomma lite varstans i centrala Stockholm och att det blir allt svårare för fastighetsägare att få ut höga hyror. Därmed är det svårt att hävda att marknaden kräver högre hyror just för skolorna. Plus att förstås en hel del stockholmsskolor ligger i ytterområden, där hyrorna definitivt inte går upp.
Därtill kommer att Lidingös kommunala skolor sitter fast i sina lokaler. En kommunal skola kan inte säga upp sitt hyresavtal och flytta någon annanstans. Kommunen bestämmer vilka lokaler skolan ska ha. Sedan bestämmer kommunen hyran. Ungefär så långt ifrån en verklig marknad man kan komma.
Pratar man inte med rektorer på andra sidan bron? Betalar Ni så mycket i hyra?? Det gör inte vi. M här är kassa på att leka affär och halvt bakom flötet. Det kommer nog att gå bra.. Eget ansvar?
Om resurser till skolan på Lidingö:
Det är en växande oro bland rektorer, lärare, elever och föräldrar kring hur politiska beslut och uttalanden påverkar fördelningen av resurser till skolorna på Lidingö. Resurser spelar en avgörande roll för skolornas förmåga att erbjuda en kvalitativ och stimulerande utbildning. Här är några viktiga aspekter av hur resurser påverkar skolan:
1. Kvalitet på undervisningen:
Tillgången till resurser som kvalificerade lärare, undervisningsmaterial och teknik påverkar direkt kvaliteten på utbildningen. Skolor som har adekvata resurser kan:
– Anställa fler lärare med specialkompetens.
– Erbjuda modern och relevant teknologi för undervisning.
– Tillhandahålla aktuella och mångsidiga läromedel.
Utan dessa resurser kan undervisningen bli enformig och mindre effektiv.
2. Elevens lärande och utveckling:
Resurser är också centrala för att stödja elevernas individuella behov. När skolor har tillgång till följande, kan de hjälpa eleverna bättre:
– Stödpersonal, såsom specialpedagoger och psykologer.
– ”Extracurricular” aktiviteter och program som skapar förbindelser mellan elever från olika klasser, från olika skolor och även från andra länder (samarbeten mellan skolor, studiebesök, utflykter, språkresor, sportaktiviteter mm), med syftet att skapa möten som berikar elevernas utveckling och deras förståelse för andra människor.
– Anpassade pedagogiska verktyg för elever med särskilda behov.
Detta skapar en mer inkluderande miljö där alla elever har möjlighet att nå sin fulla potential.
3. Skolmiljö, välmående och säkerhet:
En välutrustad och trygg skolmiljö är en grundförutsättning för elevernas lärande. Resurser som säkra lokaler, bra och hälsosam kost, modern utrustning och hälsovård är viktiga för:
– Att skapa en trygg och stimulerande lärandemiljö.
– Att minska stress och andra negativa faktorer som kan påverka elevens prestation.
Ett bra skolklimat leder till ökad trivsel och bättre studieresultat.
4. Långsiktig planering och utveckling:
Att investera i resurser är också viktigt för skolans långsiktiga utveckling. När skolor får stabil finansiering och resurser kan de:
– Planera och genomföra långsiktiga utvecklingsstrategier.
– Genomföra utbildningsinnovationer och anpassningar.
– Förbättra sin skolprofil och attrahera fler elever.
Det är avgörande för en skolas överlevnad och framgång.
5. Involvering av skolpersonal i politiska beslut kring skolans resurser:
– Rektorer och lärare på Lidingö bör involveras i beslutsprocesser för att säkerställa att deras perspektiv och behov beaktas.
– Rektorer och lärare har daglig kontakt med elever och känner till deras behov bättre än någon annan. Genom att inkludera deras åsikter i beslutsfattande arbete kan man: Identifiera vilka resurser och stöd som verkligen behövs i klassrummen och utveckla utbildningsstrategier som är anpassade till elevernas verkliga förutsättningar.
Sammanfattningsvis:
-Politiska uttalanden om löften till skolan som det görs av ansvariga på Lidingö skapar en känsla av besvikelse och misstro bland rektorer, lärare, elever och föräldrar. Det är avgörande att politiker inte bara lovar förändringar, utan att de också följer upp sina åtaganden med konkreta handlingar. För att skapa en hållbar och kvalitativ utbildning måste skolans verkliga behov tas på allvar, och resurserna måste verkligen vara tillgängliga, annars är det en utopi att påstå att Lidingö satsar på skolan.
Som både Lidingöförälder och lärare önskar jag en förklaring från politikerna; hur kan ett sparkrav på tre miljoner, för Hersbys del, ses som en satsning på skolan?
Normalt har hyreskontrakt en indexuppräkning av kostnaden under löptiden för att undvika hyreshöjningar på 12% efter avtalstidens utgång.
Vår politiska majoritet föreslår en budget för år 2025 där skolpengsramen (exkl. vuxdelarna) är 33,8 mkr högre än 2024 års budget. Denna budget innehåller en penghöjning om 3,0% för förskola, 1,0% för skolbarnomsorg (fritids) och 6,61% för grundskola. För gymnasieskolan blir ökningen 2,8% för samtliga skolor i Stockholms län.
Det stämmer att kommunens interna lokalhyror höjs betydligt inför 2025. Många fristående verksamheter drabbades av större hyresökningar redan 2024, då den kommunala verksamhetens ökningar var relativt låga. En konsekvens av att internhyrorna nu höjs blir samtidigt att skolpengen för fristående verksamheter höjs motsvarande inför 2025.
Sammantaget för kommunal förskola och grundskola kompenseras större delen av hyreshöjningen på 12,5% av indexuppräkningen (3,2%) och räntekompensation (7%) , vilket lämnar 2,3% av hyreshöjningen som en merkostnad. Utbildningsnämnden har dock valt att prioritera grundskola framför förskola och skolbarnomsorg när det gäller nivå på penghöjning år 2025, vilket gör att det är mer än 2,3 procentenheter av hyresökningen som den kommunala förskolan behöver ta höjd för. Då får man beakta att lokalkostnaden för kommunala förskola ligger kring 15% av pengen.
Helt nyligen bestämde så kommunstyrelsen att den kommunala grundskolan får en ytterligare hyreshöjning på 4,2% för att komma närmre en bedömd marknadshyra, vilket dock kompenseras fullt ut genom motsvarande ökning av skolpengen. Denna ytterligare ökning kommer via föreslagen skolpeng att komma fristående grundskolor till godo och skapar en större likvärdighet.
Skolpengen för gymnasiet fastställs dock genom en separat mekanism för hela Stockholmsregionen. Detta beror på att Lidingö är med i ett samverkansavtal med länets samtliga kommuner, vilket möjliggör det fria gymnasievalet som drygt hälften av Lidingös gymnasieelever utnyttjar genom att välja gymnasieskolor i andra kommuner. Detta innebär samtidigt att samtliga gymnasieskolor i Stockholms län har likvärdiga ekonomiska ramar. Enligt detta avtal blir uppräkningen 2,8% inför 2025 och detta måste vi förhålla oss till. Under perioden januari – oktober har Hersby gymnasium ett överskott på 1,9 mkr, vilket indikerar en viss ekonomisk styrka.
Christer Mohlin (M)
Utbildningsnämndens ordförande